Digital källkritik

Oavsett om du befinner dig offline eller surfar på webben är de källkritiska principerna desamma. Det är dock viktigt att vara medveten om förutsättningarna att skapa och sprida information för olika medium, och hur det i slutändan påverkar det källkritiska arbetet.

En bit historia

Boktryckarkonsten, vars utveckling framförallt tog fart under 1400-talet, innebar enorma framsteg för att snabba processen med att kopiera och framställa skrifter. Böcker kunde tryckas i större upplagor för ökad spridning, vilket innebar större möjlighet att nå ut med information och läror. Även om de tidiga publikationerna ofta var av religös litteratur, e.g. Gutenbergs bibel, så innebar utvecklingen under renässansen att fler gavs möjlighet att sprida idéer som kunde utmana politiska och religösa auktoriteter.

Under 1800-talets andra hälft grundades flera dagstidningar som riktade sig till en bred publik till ett lågt pris. Detta var till följd av den tekniska utvecklingen inom papper och tryckpressar som gjorde tidningarna billigare att trycka, och innebar att en större del av befolkningen fick tillgång till viktig samhällsinformation. Idag är gratistidningen Metro landets störta dagstidning med över 500.000 exemplar dagligen, jämfört med Aftonbladet som på vardagar trycker drygt 400.000 exemplar.

I likhet med tidigare historisk teknisk utveckling vars intåg har främjat informationsspridning, innebär internet sedan 1990-talet enorma möjligheter för vem som helst att publicera eget innehåll. Det är inte förbehållet myndigheter, dagstidningar eller företag med stor budget. Även privatpersoner kan, gratis eller till en låg kostnad, nå ut till en stor krets internetanvändare.

Svenskarna och internet 2016 visar att internet, sedan ett par år tillbaka, anses vara det viktigaste mediumet för informationskällor, men att det i stor grad är en generationsfråga.

I Sverige ansvarar Kungliga biblioteket (KB) för att samla in allt som ges ut nationellt, bland annat tryckt material såsom böcker, tidskrifter, dagstidningar och reklamblad, men även digitalt material såsom webbsidor, e-böcker och poddradiosändningar. I dagsläget består KB:s samlingar av 18 miljoner objekt som tillsammans skulle fylla en 175.000 meter lång hylla.

Källkritik offline och online

I tabellen nedan jämförs tryckta medier och internet, och redogör för några av skillnaderna.

Utifrån ovanstående tabell blir det tydligt att källkritik på nätet förutsätter en förståelse kring att vem som helst kan publicera innehåll, såväl sann som falsk. Informationsflödet är oerhört snabbt och spridningen drivs till stor del av det engagemang som innehållet skapar.

Är Facebook en källa?

Det är viktigt att skilja på källor och onlinetjänster. Sociala medier och forum, såsom Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat och Flashback är inte källor - de är webbplatser som tillhandahåller tjänster för personer och företag att publicera och interagera med innehåll. Källan till ett Facebookinlägg är personen eller företaget som har publicerat det faktiska innehållet. Att hänvisa till Sociala medier som källa är jämförbart med att hänvisa till Bok eller Dagstidning.

Även om var och en svarar för sina inlägg på internet så anses företaget, organisationen eller personen som har en Facebooksida vara ”tillhandahållare av tjänsten”, och är som sådan ansvarig för att hålla uppsikt över kommentarerna.